Midsommarafton var en särskild och annorlunda dag, när jag var liten. Jag och mina föräldrar tillbringade alltid den helgen i mormor och morfars sommarstuga, som låg med utsikt över Tullingesjön. (Idag är det området en av många villaförorter runt Stockholm.) Mormor brukade ha vattnat och uppmuntrat sina bondpioner att komma igång med blomning lagom till den helgen. Morfar brukade starta dagen med att klippa hasselgrenar och löva inne i glasverandan. Och så småsjöng han hela tiden om ”mesommarsnatta ho är int lång, men ho sätter många vaggor igång”. Mormor trätte på honom för sången och kramade honom om vartannat. Det var en särskild stämning och som barn begrep jag bara att den här dagen var annorlunda.
Senare har jag fått veta att mormor och morfar gick i skolan tillsammans och förälskade sig redan där. Mamma var född exakt 9 månader efter midsommarafton flera år innan morföräldrarna hade möjlighet att gifta sig. Nog var det en alldeles särskild midsommarafton de firade minnet av!
Pappa och mamma brukade också vara rätt konstiga. De skulle nödvändigt ut och gå tillsammans utan att jag fick följa med. Efter ett bra tag kom de tillbaka och verkade nöjda. Ofta hade mamma en vit ros med sig då. Jag lyckades spionera fram att det var en rosbuske vid Tullinge gård, som de knyckte rosen från. Sedan brukade de sätta sig och prata uppe på berget och njuta av utsikten över Tullingessjön. Många år senare berättade mamma om en mycket lyckad midsommar på Åland året efter det att de gifte sig. Ålandsros kallade hon de här vita rosorna. Jag har fotat våra grannars vackra buske.
Det viktiga för mig med midsommar var att få gå till midsommarfirande med små grodorna och det väldigt spännande tombolahjulet. Det hände flera gånger att jag vann en egen chokladask på de få lotter jag fick köpa. Men det var rätt långt att gå och det fanns regn även då så alla gånger var det inte så roligt.
Den dagen fick vi alltid supergod middag: inkokt lax med hemrörd majonnäs. Lax var ju en dyr delikatess på den tiden så det var ingen vanlig maträtt. Det var också en särskild start på helgen då laxen kokades in. Utanför det oftast öppna köksförstret brukade grannens katt stå och nästan gråta av den härliga lukten från fiskkoket. Hon brukade få det som rensades bort med tiden. Jag undrade alltid över hur hon kunde tugga så stadiga benknotor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar