Jag brukar kosta på mig några onödiga deckare till julklapp till mig själv. I år slog jag till med P.D. James i år utgivna bok. Den är ännu inte översatt till svenska. Den är en bra traditionell engelsk deckare, en ”whodunnit”. Boken har stora kvaliteter i beskrivningarna av miljöer och människor, precis som hennes böcker brukar ha. Denna bok är skriven av en dam, som föddes 1920, men det är inte en gammal berättelse. Hon är imponerande nog med i nutiden.
Det är mycket hon vet om hur människor fungerar. Även här visar hon, som i tidigare böcker, hur det första lilla snedsteget om det inte hanteras kan bära rakt åt fanders. Så gör det även i vår vanliga verklighet, men förhoppningsvis blir det inte så blodigt i den som i ett deckarsammanhang. Det syns i texten att boken är nyskriven eftersom den tar upp frågor, som diskuteras idag.
Boken är rörande tydlig i att den är hennes sista deckare. Det framgår hela tiden i texten att detta är Dalglieshs sista fall. Hon inte bara för intrigen till sitt slut utan ser även till att hennes trogna läsare kan ta avsked av de gamla bekanta, själva detektiverna, som läsaren mött nu i åtskilliga böcker. Hon skissar goda framtider för dem så vi kan lämna dem med goda förhoppningar. Det märks att hon även själv tar farväl av dem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar