Det har snöat en del här. På sitsen till min rollator syns den senaste givan. Jag är inte entusiastisk. Jag har svårt nog att gå på barmark. Nu ska jag vara rädd för halka och dra rollatorn i modden. Maken jobbar ambitiöst med snöröjning. Som synes är betongplattorna fint framsopade.
Så här ser det ut ute just nu. Man blir inte direkt uppmuntrad av det.
Annat var det tjugondag-Knut. Då sken solen så här fint på nästan snöfria gräsmattor. Jag vill ha vår meddetsamma!
2 kommentarer:
Förstår att det är besvärligt att ta sig fram med rollator i modden!
Men medge att det är vackert med kritvit snö, sol och blå himmel!
Snöperioden behöver ju inte vara så långe....
Hej Margareta !
Ja nu kommer den efter längtade vintern, tvi vale,det har ju varit rena rama isgatan här i Geneta.De är urusla på att tänka på oss gående, bara fyrhjulingarna=motorfordonen kommer fram.Utan stavar vågar jag knappt gå ut.En måste jag minst ha.Om jag drar rullkärran.Den är ju inget stöd precis.Men snart spirar det och grönskar igen.Vi får ge oss till tåls.
Tyckte det var så länge sedan jag var in till Dig.Så nu var det dags.
Kram Mi
Skicka en kommentar