Gråvädersdepp

Det har nu alltför länge varit grått och solen har inte synts här söder om Stockholm. Visst det har heller inte varit kallt eller halt, och det borde jag som har svårt att gå uppskatta. Men det hjälper ändå inte mitt humör. Det gråa påverkar mig ända in i själen. Tillsist känner jag mig som en grå surluktande skurtrasa. Vet att jag rakt inte är ensam om att reagera så. Det är nog många som upplevt det tungt den här tiden. Det är normalt att sakna ljuset. Gudskelov är det nu inte långt tills det vänder och börjar bli ljusare.

Idag tog vi oss en utflykt för att hjälpa upp mitt usla humör, trots att det verkligen inte var utflyktsväder. Den här bilden är tagen nära Grödinge kyrka, där vi kunde njuta av riktigt gröna fält. Inte bara grått! Vi blev genast gladare.



Sedan körde maken bilen ner till Skanssundet. Där var det väldigt många vigg-fåglar som låg och fiskade mitt i sundet. Säkert flera hundra. Viggar är söta med svartklädda damer och herrar med snygg vit spegel på sidan samtidigt som de har busiga tofsar i nacken. Men det var lättare att se än fota. De var både rätt långt ut och de och vattnet rörde på sig, så bilden är på vassen, som stod stilla.



Hemåt åkte vi över Nynäsvägen. Bilden är tagen uppe på Fitunaåsen. Även en tallskog i det ljus som finns då solen håller på att gå ner är fin.
Vadå gråvädersdepp? Jag har ju fått se vacker natur!