Hinna se allt vackert

Det här med att vara pensionär har fördelen att ingen bestämmer över min tid. Idag var det underbart väder, som gjort för en utflykt. Vi åkte så långt ut mot havet som går här – till Ankarudden på Torö söder om Nynäshamn. Det var visst tryck av stora grå suvar på vägen. Misstänker att några kompade ut tidigt från jobbet för att ta sig till sommarstugan i godvädret.


Så här vackert var det alldeles vid en av bryggorna. Blåstången syntes i vattnet och det var bara småkrusningar på ytan.


När vi vände bilen för att köra tillbaka fanns denna gullvivsäng framför oss. Det luktade väldigt gott däroch fågelsången var fantastisk. Visst är det en bild att spara för att ha att titta på när det blivit november!


Att det inte alltid är så här lugnt ute mot havet syntes alldeles i närheten. Den här tallen har fått kämpa mot vädermakterna.


Vägen dit går genom en större bokdunge nära Herrhamra gård. Man behöver inte ta sig till Skåne för att få njuta av den här synen.


Vi stannade tillslut på en p-plats för att få vår matsäck. Så här fint var det bredvid oss.

Vårvackert

Igår presenterade svart-vita flugsnapparen sig för året. Den är lite men inte överdrivet tidig i år. Samtidigt håller vårt gamla stora körsbärsträd på att slå ut.
Men den gamla vanliga vardagen pågår också. När kortet togs var min uppfart fylld av tre karlar i olika generationer, som ägnade sig åt att få elledningarna på ett bilsläp att fungera. Idag skulle den besiktigas. Naturligtvis hade någon dum kontakt just därför lackat ut. De kämpande karlarna såg nog inte vilket underbart körsbärsträd de hade ovanför sig och de lär inte ha märkt honungslukten av det heller. Men jag har i ett glatt telesamtal idag fått veta att släpet gick igenom.



När jag vände kameran neråt istället kunde jag dokumentera att mina plantor av nunneört börjat blomma. De känns varje gång som en hälsning från min sedan länge bortgånge pappa. Han tyckte väldigt mycket om just såna blommor. Pappa föddes 1886 så han var rätt till åren redan när jag kom, men han lärde mig mycket. Det här med att iaktta både blommor och fåglar har jag fått av honom. Han var också mycket noga med att uppmuntra mig att läsa massor med böcker och riktigt umgås med dem. Det känns bra att så här av blommorna bli uppmuntrad att tänka på honom.

Var är lärkan?

Vi fick för oss att vi gärna ville höra lärkan, vilket blev ursäkt för en tur till Mörkö, där den brukar gå att lyssna till så här års över fälten vid den lilla kyrkan. Solen sken så det blev en vacker tur. På vägen ner genom Grödinge fick jag se några små killingar. Tyvärr var vägen hopplöst smal just där, så jag vågade inte stanna och fota. Sedan var det dags för min favoritbåt: färjan över Skanssundet. Den ville tjänstvilligt nog gå precis när vi kommit fram. När färjan kommit över lyckades jag fota några ejdrar. (Klicka på bilden!)


Vi åkte stora vägen upp mot Hörningsholms imponerande gamla slott och fortsatte den raka vägen över fälten. Långt bort syntes ett rejält dammoln. Åkern harvades. I spåren av molnet samlades traktens måsar och plockade mask för glatta livet.


Jag tycker att det är tjusigt också att kunna se så långt över fälten. Sedan åkte vi ner till Mörkö kyrka - och blev riktigt besvikna. Lärkan hördes inte! Det är inte för tidigt, vi hörde den ju på Uppsalaslätten för 14 dagar sedan. Nå skam den som ger sig. Vi tuffade vidare genom åkerlandskap och stannade ibland och lyssnade. Men någon lärksång blev det inte igår. Men däremot hördes annat snatter vid nästa vy, som är tagen rätt nära Gnesta. Klicka och titta noga mitt i bilden. Det är en trana mitt bland alla de högljutt snattrande gässen!

Besök i blåsippslandet

Så här års brukar vi ta oss en tur till trakten öster om Uppsala. Många vägar finns kvar i de gamla sträckningarna med slätten på ena sidan och backsluttningar med lite skog, ofta ek och hassel på den andra. Där blomstrar blåsipporna.

Så här ser en lovande backe ut. Kolla runt fötterna på den blommande hasseln!


Stannar man och går närmre ser det ut så här. Det surrar också av bin och humlor. Citronfjärilar såg vi också. Det är vår! Igår var det ju också både varmt och vackert - en dag som gjorde humöret bättre.

En närbild: visst är de vackra!


Att bilen kan hjälpa oss till att få se såna här vackra syner känns fint. Med ryggen mot hasselbusken i förra bilden ser det ut så här. Slätten är åt andra hållet och lärkan hördes över fältet.

Påskfönster

Önskar alla en riktigt glad påsk med fotot av mitt köksfönster just nu. Härligt att solen kommit och att värmen nosar på oss! Det kanske är dags att börja vattna rabatter så det går att ta bort värsta ogräset. Oftast blir det väl mycket maskros och smörblomma!
Ha det i vårsolen!

Påskbröd med lat utbakning

Vi bakar numera ofta bröd efter ”Brödmartins” anvisningar. Kolla på http://paindemartin.blogspot.com/. Vårt vanligaste bröd är hans förträffliga
http://paindemartin.blogspot.com/2008/11/ljust-och-gott-med-lite-lite-rg.html.

Det blir jättebra bröd, men vi orkar inte baka ut så ambitiöst som han berättar i bloggen. Delvis beror på att jag har uschliga händer, men egentligen tror jag att min lättja är rätt rationell. Det blir jättegott trots att den tjusiga, hårda skorpan, som min gom inte tål, saknas. Jag får en mjukseg som jag tycker god yta på brödet.


Så här gör jag
1 Deg efter Marins idé. Lägger den sedan i oljad jäslåda. (Min är köpt på Claes Ohlson och rymmer 7,5 l)

2. När degen jäst klart häller jag ut den på oljat bakbord. Det är inga mängder olja:

3. Sedan gäller upp-och-ner på jäslådan. Först lägger man den rätt upp-och-ner och sedan vinklar man den efter behov. Då kommer degen ta sig ut alldeles själv.


4. Sedan tar jag tag i min degskrapa, som då ska var väl inoljad och skär isär degen till fyra i bästa fall lika stora högar.


5. Sedan gäller det att ta tag i degstyckena och spänna det gamla toppskiktet runt det blivande brödet.

6. Då de ser ut ungefär så här på väg mot plåten:

7. Sedan ner på plåten och skjuts in i den då 275grader varma ugnen. Efter 10 min brukar det vara dags att dra ner ugnen till 225 grader. och att peta in termometern ställd på att pipa vid 98 grader.



8. Det blev ett bra bröd till soppan idag med, trots att det de facto bara jästes en gång!

Glad påsk!

Pratsamma grågäss

Vi har motionerat bilen idag igen. Vår son ställde upp på ett pratvarv, men ville då gärna få se lite fåglar. Vi testade att åka varvet söder om Strängnäs, som jag skrev om i förra bloggen, men de ofina fåglarna duckade mest i vassen. En liten kniphanne var allt vi såg på vägen mot Lännasjön. Nere vid Lännasjön beundrade sonen vederbörligen den bävergnagda aspen.
Sedan gick det bättre. Bara vi svängde bort på den stora vägen stod 4 fina tranor så vi kunde se dem. Tranor är häftiga: så stora och ändå fåglar.
Vi körde vidare. Mycket kajor och kråkor i det vackra jordbrukslandskapet. Bra samtal om både elcyklar (jo de finns) och allvarligare ting. Rätt som det var flög en stor ormvråk nästan rätt mot oss. Tjusig!

Sedan tog vi vanliga vägen från Gnesta mot Södertälje, men tog av ner mot Hölö för att slippa den påtagliga trafiken.Vi belönades riktigt. Där var det nämligen släktträff med grågäss. Vi stannade och fotade ett gäng som var rätt nära vägen. Oj vad mycket de hade att säga varandra. Kolla på den fågeln längst åt vänster som verkligen höjer näbben för att höras!

Vårfåglar är verkligen uppmuntrande.